Vi bestämmer oss för att gå och kolla i affärer i ett område (Julien ) som verkar mysigt. Vi upptäcker att allt är stängt idag också. Men vi hittar i alla fall ett öppet kafe. Där möter vi Camil och Damien, två animatörer som känner till det mesta om stan. Vi bestämmer att mötas på kvällen. Vi åker hem och vilar ut som alla fransmän gör på måndagar.

Vid åtta tiden dricker vi pastis med Camil och Damien som berättar om sin storfilm om en potatis. Låter kul. Vi får reda på en hel del om Marseille som varit bra att veta innan vi åkte hemifrån tex. Cafeer, clubbar och marknader. Vi går på en fantastisk Corsikansk restaurang och har det bara trevligt. Det finns inte så mycket annat att göra på en måndag. "C´est lundi" blir snabbt dagens uttryck men pastis kan pigga upp de döda. Klicka på bilden brevid så får du veta mer.

GRUPP- A´s

DAGBOK

En vecka går så fort och det tar tid att smälta alla intryck. För att alla våra vänner och andra som är intresserade ska få en chans att ta del av resan vi gjort, har vi här sammanställt en sorts dagbok. Den hoppas vi ska både förklara, reflektera och visa en lite personligare bild av vårt Marseille. Vi tar det hela från början:

Theatre Begat Compagnie

Torsdag 29/11

Lisa väntar vid flygbussen men ingen kommer. Morgan och Mårten sover gott. Till sist dyker Sara upp, spårvagnsproblem, hon ringer raskt och väcker de två sjusovarna. De rediga kvinnorna åker buss medan de slöa herrarna får ta till taxihjälp. Väl på landvetter möttes vi alla fyra och ger oss iväg. Vi fann Marseille och Marseille oss.

Vi blev hämtade av vår husvärd, Jean, vid flygplatsen. Han gav oss en visning av staden i 180 km/t. Efter en skräckfärd i stadstrafik kom vi till vår lägenhet (en 2-rumsdröm i Provencalska färger, solrosgult och lavendelblått.) . Vi vilar en stund för att sedan göra stan. Väl ute visar det sig tunnelbanan stänger 2100 och nattbussarna går sporadiskt. Vi lyckas dock hitta både Webbar ( halvkitschigt inneställe ) och en sjörövarsylta i hamnen.

Lärdom: Ha gott om tid till flyget och ta reda på lokaltrafikens tider innan du står på stan.

Fredag 30/11

Vaknar i en ny stad, i en vacker lägenhet. Köper bröd hos den lokale bagaren. Lyckas ta bussen ner till Webbar som vi redan bestämt som stamställe. Där finns det vi behöver: mat, dryck, Dj´s & datorer. Vi kollar mejl och försöker få lunch. Det tar ett par dagar att lära sig de franska dagsrutinerna, lunch till14 och middag efter 18 däremellan kan man inte äta. Dessutom är det siesta 12 - 15 och allt är stängt. På vägen hem vandrar vi genom vackra men skumma kvarter. Vi springer på en marknad där alla varor ligger på gatan. Alla ser så farliga ut att vi inte vågar ta fram kameran. Riktig gatukultur.

På kvällen ska vi intervjua Massilia Soundsystem på ett jätteparty på Dock des suds. Ett fantastiskt ställe där ett helt kvarter är under tak, med fyra dansgolv, livescener och barer. Vilsna söker vi oss dit. Blir oroade av ungdomar som kör radiostyrd bil i stadstrafiken ( gatukultur ). När vi äntligen hittar rätt är det en timme kvar till stället öppnar. Vi stärker oss vid närmsta sylta. Nog käner vi oss något märkvärdiga över att vi står på gästlistan när vi går in och regerar på stället. Vi mötter Massilia, lite förvirrade men med gott resultat. "Goa gubbar." När de sedan uppträder förstår vi att Massilia Soundsystem är stora i hela Frankrike. Sedan målade vi stället i rött.

 

Massilia Soundsystem

Lördag 1/12

Eftertankens kranka blekhet. Tungt att vara bakis i en främmande stad. Man vill bara ligga i soffan hamma och bli kliad på ryggen. Tar oss till centrum, givetvis för sent. Allt stängt. Vi känner oss kinkiga och åker hem och stannar där. Ägnar oss åt gruppterapi och spelar domino. En trevlig kväll trots allt.

 

HÄR KAN DU SPELA ETT SORTS DOMINO

 

Söndag 2/12

Pigga och utvilade ger vi oss ut på stan. Sara och Lisa vandrar runt och tittar på stängda affärer. Mårten och Morgan sitter på uteservering och lyckas ringa Theatre Begat Compagnie. Karin och Philippe från Begat hämtar upp oss och tar oss med till ett nyöppnat ställe, med en utställning av ung design och ett uppträdande av cirkusgruppen Cirque 360 från Paris. Där blev vi två presenterade för en del teaterfolk med gatan som scen och hade det trevligt. Vi bestämmer träff med Begat på Tisdagen, då ska de ta med sig oss alla på en stor gatukultur händelse på Lieux Publics.

Alla i gruppen möttes mellan bussen och hemmet hälften på väg hem hälften på väg ut. Sara och Lisa kilar en sväng till Webbar. Det är stängt, så vi tar in på en grannbar. Vi dricker pastis och öl. På väg hem blir vi nästan rånade, men praktiserar lärdomar från konflikthanteringskurssen och allt ordnar sig.

Vi andra två gick på en Vietnamesisk restaurang och försökte smälta in.

Det var skönt med en dag då vi delat upp gruppen trots att vi bara är fyra.

 

Måndag 3/12

 

 

Tisdag 4/12

Vi börjar dagen med ett marknads besök i Julienkvarteren. Mycket krimskrams men vi hittar ett par fynd ändå. Vi lunchfikar med våra vänner från igår och blir presenterade för en konstnär från Brasilien som var så intressant att vi inte minns hans namn.

Begat hämtar upp oss på samma ställe som sist och vi åker till Lieux Publics. Där presenterar Generik Vapeur sin nya föreställning som har premiär 2003. En stor händelse i gatuteatervärlden. Men innan det intervjuvar vi Karin och Philippe från Begat på ett närliggande cafe. De är mycket tillmötesgående och hjälpsamma på alla sätt.

Efter presentationen på Lieux Publics får vi kontakt med nuvarande chefen där och bokar ett möte med hans assistent i morgon. Sara pratar även med Michel Crespin grundaren av Lieux Publics, han kan tyvärr ingen engelska och vi hinner inte boka något möte med honom eftersom vi snart ska åka hem till Sverige. Generik Vapeur vill att alla ska åka med till deras lokaler och det är klart att vi är på. Vi har det bra ett tag och det serveras pastis och öl, men vi måste bryta upp för vi ska på en cabaret föreställning. Morgan stannar kvar.

Skiss från Generik Vapeurs föreställning 2003

 

Marc från Generik skjutsar oss i deras buss till cirque Gosh och deras föreställning Pelahueso. En mysig familjär show i restaurangmiljö, där alla skådespelare även är servitörer hela tiden. Vi får en intevju med en av skådespelarna efteråt.

Vi tar oss hem trötta och nöjda med dagen. Vi blir lite frustrerade över att det inte finns mer tid nu när det börjar lossna lite. Morgan dyker upp sent omsider. Han har varit på en bar och pratat låtsasitalienska halva natten.

Cirque Gosh

Onsdag 5/12

Frukost, sen tvärs igenom staden till Lieux Publics. Lagom till sista dagen kan vi röra oss i stort sett obehindrat med hjälp av bussar och metro. Vi träffar Christine Malard informations och press ansvarig. Ett intressant möte där vi kände att många saker trillade på plats. Hon visar oss runt i lokalerna. Mårten blir salig och vill flytta hit.

Efter intervjun bestämer vi oss för att turista lite och åker upp till Notre Dame de la Gardia. En stor katedral som Napoleon lät uppföra på en kulle med utsikt över hela stan. Vi beundrar solnedgången och ser hela Marseille bli en rosa sagostad. Som ett vykort. Vi äter gott på ett hak och åker hem för att packa och spela domino.

 

Torsdag 6/12

Uppe i arla morgonstund. Jean skjutsar oss till flygplatsen. Vi säger adjö och går för att checka in. FLYGLEDARSTREJK!!! i hela Frankrike. Vi kan inte komma hem förrän dagen efter. Worst case ? Med reskassan på ett minimum lyckas vi hyra en bil och ta oss till Mårtens syster i Nimes ca14 mil därifrån.

Vi har en underbar dag i Nimes, sol , nästan 20° varmt och studentpriser på den restaurang vi väljer att luncha på. Hemma hos Mårtens syster bearbetar vi våra problem och lagar god mat och dricker vin. En dag som vänds från total misär till en dag utan krav i solen. Det kunde ju varit värre, tänk på Laika...

 

 

Fredag 7/12

Bilen måste lämnas innan 11 00 så det blir ett hastigt avsked. På väg tillbaka till flygplatsen ser vi att det är polisernas tur att strejka idag. Ca 400 polisfordon åker i procession längs motorvägen med blåljusen på. Vi väluppfostrade svenskar stirrar förundrat. Poliserna stirrar på oss för vår bil har samma färg som deras.

Väl framme på flygplatsen är det 5 timmar att slå ihjäl. Vi spelar domino tills vi får reda på att flyget är inställt. Ombokningar och krångel. Hunger och trötthet. Hemlängtan och förbannelser. Kanske skulle vi tagit upp vissa gruppdynamiska stressituationer tidigare men man kan inte se allt. Det var god mat på planet men inte så vegetariskt.

Väl på Landvetter kommer bara tre av fem väskor... oooh vad skönt att komma hem, fast en vecka känns ändå för kort för att kunna utforska det gytter av gatukultur som finns i Marseille. Vi har bara skrapat på ytan.

 

 

Generik Vapeur